måndag 24 september 2012

Tur

Tur att jag inte är en smalis! För då hade jag nog varit dö vid det här laget! =)
Ja nu menar jag ju inte att jag inte kommer att sträva efter att gå ner i vikt och bli smalare, inte alls, det är ju mitt mål.
Men tur att jag inte är sådär naturligt smal, så som vissa är som kan äta precis vad som hellst utan att gå upp ett gram i vikt...

Herreguuuud vad jag hade ätit! För det finns ju så mycket som säkert är jätte jätte jättegott men som man aldrig skulle komma sig för att smaka just för att det är ju jävla onyttigt att det lika gärna hade kunnat heta hjärtinfarkt på en gång!

Så istället för att prova, så skriver jag nu ner några saker som jag tror är galet gott men som jag aldrig kommer att få känna smaken av!

1. Nutella och Jordnötssmör mixat med tortillachips!

2. Pommes doppade i chokladfontän

3. Chilinötter och smör ihopmixat

4. Grillchips doppade i choklad

5. Friterad pizza!

6. Friterade godisbitar (det finns faktiskt recept på detta, friterad snickers!)

Ja listan kan säkert göras längre..... Vad har du på din lista som du aldrig någonsin skulle äta, men som ändå säkert skulle vara himmelskt gott?!

fredag 17 augusti 2012

Att träna....

Visst är det märkligt hur saker påverkar oss psykiskt?
Till exempel, en dålig hårdag leder till en dålig kläddag som leder till dålig hållning och dåligt självförtroende. Några vänliga ord och plötsligt spelar inte risbusken på huvudet någon roll längre.
En blick från en främling en dålig dag: Vad är det för fel på mig?
Samma blick en bra dag: Yeah! !!!
Eller? Så fungerar jag i alla fall.
Så det här med träningen. Det påverkar mig så otroligt mycket både psykiskt och fysiskt.
Men kanske framförallt faktiskt psykiskt.
Efter att ha hittat ett gym som jag verkligen verkligen trivs på och känner mig välkommen till. Efter att ha tränat hårt i ett par veckor.
Så händer det saker.
Kläder som jag inte använt på ett tag för att jag känt mig ful och tjock i dem, passar plötsligt och jag sträcker på mig när jag bär dem.
Huvudet högt, axlarna bak, in med magen ut med brösten. Stolt.
Flera personer har nyligen kommenterat mig: Men vad smal du har blivit. Gud vad det syns att du gått ner i vikt.
Men egentligen syns det inte. Det kan inte synas. 1 kg av 115 syns inte.
Det som syns är en bättre självkänsla och ett jävlaranamma.
Det som syns är hur mycket jag älskar och träna, båda fysiskt och psykiskt!





söndag 5 augusti 2012

Nu är lugnet över...

Med blandade känslor går jag och lägger mig ikväll.
Tråkigt att den korta lilla semestern är slut. Det har varit en exceptionellt skön och slapp ledighet. Men skönt att ta tag i sig själv igen.
Öppna skolböckerna. Planera maten. Och framförallt komma igång med träningen igen.
Ska ner till Forever i morgon kväll och det känns himla bra.

Nu är det också nix nej till godis, snax och mjukt bröd fram till oktober. Bör inte  vara  några som hellsta bekymmer. Men jag vill ändå be er som jag eeventuellt kommer att bli bjuden på något ätbart  hos...... Fråga inte. Förutsätt bara att jag inte ska ha, om det vankas fika eller dylikt. Om det känns obekvämt, låtsas att jag är diabetiker!
Frukt är gott!

Måste avsluta med en  bild på kanske smartaste grejen evver! Ägg på flaska! Genialt ju!!
Å innan ni tänker guuuud vad onödigt så vill jag bara säga att det är en helt naturlig produkt OCH den är billigare än att köpa vanliga ägg!!


lördag 4 augusti 2012

Vad ska man göra??

Eddie och jag sitter på McDonalds när en man kommer in. Ganska ung, kanske runt 30. På knagglig engelska går han runt och tigger pengar i en liten plastmugg. När han inte får något så rotar han fram slängda rester i soporna och sätter sig vid vårt bord....

Jag har nog aldrig känt mig så o bekväm som då. Eller så elak.... Vad ska man göra? Ska jag erbjuda honom min mat? Jag behöver den ju uppenbarligen inte. Eller ska jag ge honom pengar, vad gör han med dem?

Så jag gör som alla andra, vänder bort huvudet, äter och skäms....

fredag 3 augusti 2012

Stora hjärtan..

En del människor föds med lite större hjärtan än alla andra. Och  nu menar jag inte i någon medicinsk term där ett stort hjärta innebär en omfattande operation och allehanda risker.
Jag menar någon som liksom automatiskt bryr sig om och öppnar upp sitt hjärta lite till, vad det än gäller.

Jag är inte en av dem.  Visst bryr jag mig och  visst  vill jag mina nära och kära allt det bästa, men mitt hjärta är nog ändå ungefär normalstort.

Men för ungefär 4 månader sedan lärde jag känna en tjej, vars hjärta rymmer så mycket kärlek att det gör mig stum. Jag är så otroligt glad att ha henne i mitt liv och att kunna kalla henne och hennes ljuvliga  dotter för min familj.
Jag vet att hon från och med nu alltid kommer att finnas där och jag hoppas att jag kommer att kunna vara där för henne.

Vissa hör man ihop med, så är det bara....

torsdag 2 augusti 2012

Slappardag

Idag  var det tänkt att jag skulle ner till Forever  och inkassera ett styck träningskort! Men nej då, jag har suttit i soffan hela dagen  och knappt vågat röra mig. Varför? Jag har mens!!
Inte så farligt kanske  ni tycker.....  Meeen när man blöder igenom den största sizen  av tamponger,  den som rekommenderades när man fött barn, FEM jävla  gånger på typ 8 timmar. Då är man lite skakig. Ursäkta detaljer...

Så Forever  får  vänta till på Måndag och om jag fortsätter att läcka som ett såll så blir det nog till att ringa  farbror doktorn i morgon.

Nu blir det lite glass, dyyyr, men det är bra storlek på den om man delar på två!
Och vem kan motstå detta...


onsdag 1 augusti 2012

Omg! !!

Kan det vara så att jag faktiskt kan lära mig att blogga från mobilen??? Tja  undrens  tid Kanske  inte är förbi riktigt än....